söndag 25 december 2011

Christmas day




Det finns en tomte! Jag önskade mig sol och den kom!

Lunchtimmen spenderade jag därför på gräset utanför volontärhuset. Jag har givetvis bränt mig, det räknade jag med, men jag räknade inte med att bränna mig så fult som jag gjort. Jag ser helt galen ut nu, fläckig. Antar att det är ett problem jag inte får så många sympatier för av er hemma i Sverige dock..



Dagen har varit strålande på fler sätt än bara solens närvaro. Det har varit en ganska lugn dag som jag tillbringat i handicap ccamp, kindergarten och hos zac och coco. På kvällen åt vi en härlig julmiddag med kalkon, ris, sötpotatis och annat gott och för någon timme sen var det presentutdelning. Jag fick godis och ett gosedjur föreställande en apa såklart :-)


När jag var inne och kliade Aapstert på magen, som alltid, så hände det jag alltid är lite orolig för, Aapstert fick ett epilepsianfall. Förra gången jag var här blev jag vittne till ett så denna gång förstod jag ganska tidigt vad som var på gång. Vi satt på en stor trästock en bit upp från marken. Han lutade mot mig när han plötsligt satte sig rakt upp och huvudet rörde sig i cirkelrörelse, det var då jag förstod vad som höll på att hända så jag grep tag i honom och lyfte honom ner till marken. Jag bad en annan volontär också komma in för att hjälpa mig. Hon höll i hans kropp och jag i hans armar så han kunde se mig när han vaknade till. Han skakade häftigt under tiden jag pratade lugnt med honom. Det kom massa fradga ur hans mun och jag hann tänka att han kanske dör, men efter kanske ca 45 sek var det över. Då gick han iväg och det tog ett litet tag innan man kunde se att han var sig själv igen. Lyckligtvis händer detta väldigt sällan, så jag hoppas han slipper fler anfall på länge.

2 kommentarer:

  1. Stackars liten apa o vilken tur det fanns en sköterska till hands.Är du säker på att det var jul ni firande? Hattarna är på så det ser mer ut som gott nytt år. Det känns precis som man själv är hos dig för du gör allt så levande i allt du skriver. Puss i jultid från ett stillastående dalarna. Fast björnspår är ju exotiskt eller hur? kram mamman

    SvaraRadera
  2. Ja visst känns hattar lite för mycket nyår eller kräftskiva! Men man tar så snällt seden dit man kommer och denna gång vad seden riktigt kul!
    Björnspår är absolut exotiskt, hoppas bara den inte skrämt dig från att gå ut över huvud taget.
    Kram

    SvaraRadera