magsjuk

De flesta som äter på Hagen (där jag och Alex åt innan vi gick ut i fredags) blir dåliga i magen. Detta förträngde jag glatt eftersom jag sällan har problem med magen när jag är utomlands. Igår trodde jag att jag mådde dåligt för att jag var lite bakis men idag gick det upp för mig, efter att inte ha sovit något i natt pga magsmärtor, att jag är precis som många andra.

Efter några dagars molningt väder så blev det ju dessutom stekande hett idag vilket inte gjorde att jag mådder bättre. Jag har frysigt och svettats om vartannat idag. Till min fasa i morse så inser jag att jag glömt mina imodiumtabletter hemma men jag har fått några andra tabletter av Silke (ägaren) som jag hoppas på.
Lyckligtvis så är det söndag vilket innebär en lugnare dag på Bambelela. Jag har kunnat sova ikapp några timmar efter natten. Blir nog en tidig kväll idag igen så hoppas jag att magen är med mig imorgon.

I have a babalas..

Idag har jag en babalas (= dagen efter) dag, vi kom hem ca 03.30 i natt och klev upp som vanligt för att börja jobba 8, men det var det värt!

Det var så kul att gå ut och dansa men spriten var farligt billig.. För en shot betalade jag ca 13 kr, så det blev en del shotar och annat.. 

Först gick jag och Alex (min rumskamrat) till ett irländskt ställe (i staden Bela-Bela) där vi åt god mat och drack cocktails. Jag åt en god sallad och drack 3 drinkar, för det betalade jag 117 skr!!

Jag gillar Sydafrika!

Efter middagen gick vi till Mangos, ett ganska litet ställe men med dansgolv inne och sittplatser ute. Inte helt olikt ett uteställe i sverige på sommaren. Den största skillnaden var nog att killarna bar shorts och flipflop :)

Det var verkligen en lyckad kväll, vi dansade hela natten!


Idag har jag varit tillsammans med Serafina hela dagen, phu.. Hon är lite sjuk för tillfället (tror hon har små blåsor i munnen som lätt kan spridas till andra apor) så därför har jag varit ensam med henne hela dagen. Men vi tog det ganska lugnt idag, eftersom vi båda mådde lite sisådär idag :)

fredagskalas

Näe, det verkar inte komma någon sol idag heller. Däremot fick vi lite regn idag också, inte så mycket dock men tillräckligt för att ha anledning att ta på sig regnjacka. Under lunchtimmen hann jag dusch och fixa håret lite (därav regnhuvan på) eftersom vi ska ut ikväll. Klockan 14.30 är det alltid mattid för djuren så innan dess måste vi hacka upp frukt och byta vatten.



Men efter det är vi tillåtna att åka eftersom vi lovat att också passa på att göra volontärshoppingen. Alla som behöver något från affären i skriver upp det på en lista så fixar någon som har vägen förbi "stan" det. Den här gången vi.

Här är jag och Sessi som jag visat bild på förut. Det är helt otroligt att hon går omkring här på vår gård och är så tam. Ett djur som andra åker flera mil för att kanske få en glimt av.


Nu är det snart dags att göra stan. Tydligen ska vi äta middag på KFC och sen blir det baren :)

det råa våldet på Bambelela

Här finns apor som är mer eller mindre tama. En av dem som egentligen inte är tam alls längre och som snart ska släppas ut till det vilda heter Bushman. Han är den största apan här på Bambelela (och farligaste tror jag). Idag blev Steward biten av Bushman eftersom han var tvungen att gå in i den inhägnaden där denna galning bor då han hade tappat ett verktyg, när han stod på taket, som föll rakt in i "B-mans" bo. (De bygger en ny inhägnad brevid Bushmans hem.) Steward fick ett ordentligt bett på rumpan men sån tur är finns det utbildat folk här som kunde ta hand om hans sår, så det kommer säkert läka fint så småningom.



Här är Pieter (från Sydafrika) tillsammans med Pondu som älskar att bli kliad på magen, visst är det sött!!

Igår kväll hade jag både "min" Serafina och lilla Bobbi eftersom min rumskamrat som ser efter Bobbi stod i duschen. Plötsligt sög sig Bobbi fast på mitt finger och somnade med fingret i mun. Det är fascinerande hur lika dessa apor är människobebisar!

Här är jag apvakt..Men visst ser det ut som att jag har nåt på ögat..? :)


Kanske det kan glädja någon skadeglad därhemma att det regnat här idag och temperaturen sjönk så kraftigt att jag idag tog på mig mina jeans för första gången sen jag kom hit. Ingen pool och ingen sol idag (än så länge) men imorgon har det nog vänt igen.

enarmad bandit?

Vet inte om jag ska nämna hur stekande hett det varit idag, gissar att det kan vara lite provocerande just nu.. :) Imorse när jag vaknade kände jag att det skulle bli en bra dag, inget speciellt (förutom att vara tillsammans med aporna, hundarna, strutsarna, hönsen, njala, mungos, kudo och de andra) hände men det kändes väldigt bra att vara här.



Det är så många apor här och alla som jobbar här verkar kunna alla namn på aporna, jag kan känna igen typ 5 stycken kanske. Denna apa är inte så svår att känna igen men jag har helt glömt namnet på honom. Hans mamma blev skjuten till döds och han blev träffad i armen varav de var tvugna att amputera bort den. Han klarar sig bra ändå, han har ju fortfarande 3 händer kvar :)

höga höjder och döda höns

Imorse var det riktigt kallt (tyckte nog bara jag) så jag tog på mig en extra tröja men efter bara några timmar var det uppe runt 40 grader igen. Har förstått att sverige snarare närmar sig 40 på den blå skalan.. Hoppas våren kommer med den nya månaden till er. Det som var skönt idag var att det fläktade ganska bra så man känner inte att det är så hett som det faktiskt är.

Några på gården bygger en ny stor inhägnad för aporna. Än så länge är bara pålarna uppsatta. När jag gick förbi där idag passade jag på att klättra upp för en av stegarna längst med en påle för att titta på utsikten. Det var riktigt högt upp, lite vingligt men säkert fastsatta stegar.

Det finns både fördela och nackdela med att ha frigående djur på gården. Bara under de veckorna som jag har varit här har antalet höns minskat med 2 eller 3 pga att aporna "leker" med dem till döds. Tur det finns många höns här :)

 

Nu har jag bäddat om Serafina så nu blir det sängen, natti!

tandläkarna är så rara här

Idag har det varit en bättre dag! Fick min första riktiga fnissattack, sen jag kom hit, vid middagsbordet idag. Gjorde allt för att försöka svälja den vilket lyckades ganska bra. Det är alltid lite spänd stämning vid middagen när vi alla som arbetar här sitter tillsammans. De flesta som arbetar här kommer från Sydafrika så vid middagen pratar de oftast afrikaans. Eftersom jag inte kan så mycket afrikaans så är jag mest tyst. Men jag börjar bli lite mer pratig nu än vad jag var för 2 veckor sen.

På kvällarna när vi hämtat våra "bebisar" ( dvs vi som har ansvar för någon liten apa) brukar vi träffas i vardagsrumet i volontärhuset. Ibland är vi några som spelar poker men oftast tittar vi på någon film. Jag brukar orka en tredje del av en film sen går jag ut eftersom det är så varmt där inne. Vi håller oftast dörren stängd ut eftersom det annars springer massa djur in som inte ska vara inne, Piggy och Samburo t ex.

 

Som jag sagt tidigare som har vi massa olika sorters djur på gården. En del söta men farliga, en del fula men snälla och idag hittade jag den här vackra men äckliga spindeln i ett träd! De har ett gult skimrande spindelnät kring sig.

Idag inne i "kindergarten" fick jag besök av tandläkaren :) De är för omtänksama de små liven!!

dags för vecka tre

Idag är det söndag och jag trodde jag skulle kunna ligga vid poolen nästan hela

dagen men tyvärr inte.. Tydligen jobbar man varje dag här vilket i och för sig är helt ok men ibland kan man lessna lite på att sitta utanför en inhägnad och vänta på att småaporna ska komma fram till stängslet för att dricka lite mjölk ur nappflaskan. Man blir ganska trött på att sitta efter 2 timmar men med en bok går det ändå ganska fint.

Känner mig lite nere idag vilket jag vet bara är tillfälligt. Har varit här i drygt 2 veckor men bara varit utanför gården 2 gånger. Skulle vara skönt att bara för någon timme komma bort lite. En lätt klaustrofobisk känsla drabbade mig idag. För att komma härifrån krävs att man har en bil och dessutom tid för att få åka iväg. Men allt kändes lite lättare när jag lyckades få mottagning på min mobil och en mycket kär Linda-vän skickade mig ett meddelande, tack söta! Och tack för alla som läser och kommernterar min blogg, det värmer ska ni veta!!

På fredag ska jag och 3 personer till åka in till Bela-Bela (Warmbath) för att gå till en pub där. Ser verkligen fram mot att göra mig lite fin och komma härifrån en kväll.

Så här ser vårt tama vårtsvin, Piggy, ut när han äter :) Det är så kul att se när han går omkring på knäna med frambenen.

Idag hade de jacuzzin igång för första gången sen jag kom. Den är placerad framför det bord där vi alltid äter. Visst har jag en underbar utsikt till frukost och middag?!

Ännu en dag på jobbet

Detta inlägg skrevs igår men tyvärr kunde vi inte komma ut på internet igår kväll så därför kommer det nu, enjoy!

Nu har jag börjat komma in i rutinerna här på gården. Vi jobbar från 8 till 17 och vid 18.30
hämtar vi den apa som man är ansvarig för under kvällen/natten. Det vi gör mest är
att städa gården och passa djuren. Här sitter min rumskamrat Alex från Schweiz och diskar

bunkarna som det varit mat i tidigare.


Idag har jag vaktat barnstrutsarna som bara är ca 3 månader men redan stora. Dock inget i
jämförelse med mamma struts. Strutsarna ser ganska dumma ut, helt tom i blicken.
När de kissar låter det som en hel flod som kommer ut. Jag undrar varför de har vingar när
de ändå inte kan flyga, någon nytta ska de väl vara till.. Ska fråga det imorgon.

 

Börjar känna mig ganska avslappnad tillsammans med de små aporna nu. En dag

på jobbet kan vara ganska fridfullt ändå :) Här är jag inne i "Kindergarten" och passar  

de minsta.

färgglada bollar

Vi människor är väldigt lika Vervet monkeys om man tittar på dna, dock inte lika mycket som människan och chimpansen. En sak som skiljer är hanens könsorgan. Där ligger vervetapan steget före. Denna sortens apa kallas också blue skin monkey eftersom huden (under allt hår) är blå. Man blir ju alldeles glad av de färgglada bollarna :)

Strax efter att jag givit mina apor middag så hittade några en orm inne i Handicap camp. Ska de aldrig försvinna?! Men denna var liten tydligen, 40 cm lång och inte så tjock, men ändå!! Rätt åt den att dem högg huvudet av den och matade ett av de lite otäckare djuren här på gården (vet som vanligt inte vad det är för ett djur, tror de säger typ velvet eller vervet, men ingen apa iaf)


Nu ska jag ge epilepsimedicin till Aapstat och sen är det äntligen middag!!

Kindergarten

Igår flyttade de minsta ut till inhängnaden som kallas "Kindergarten". Där inne fanns redan 2 vuxna honor som inte har några egna ungar så nu har de blivit surugatmammor, fina sådana dessutom.

Inne i "Kindergarten" har de stor plats att springa omkring på och massa roliga leksaker att hänga i. De är roliga de små, för alla springer omkring som galningar tills plötsligt en eller två kommer och lägger sig för att sova lite då kommer alla och sover i en stor aphög. 

Här sitter en av mammorna och städar Maxim. Ungarna gillar att vara hos oss men man ser att de verkligen njuter till fullo av att vara tillsammans med riktiga ap-mammor. Precis som det ska vara!

Nu är vi färre volontärer här vilket underligt nog verkar innebära mindre jobb, inget projekt tid. Däremot blir det mycket babyvaktande. Ibland inne i huset och ibland ute. Ibland inne tillsammans med aporna i inhägnaden och ibland utanför beredd med nappflaskan.

Poolen besöker jag varje lunch även idag fast att det var molningt och lite kallare, endast kanske 23 grader i luften :) Vädret kan svänga plötligt här i Sydafrika, från stekande hett till plötsligt skyfall och sval luft. Men sval luft är som sagt fortfarande behaglig.

Serafina sover gott om natten men vaknar vid 6-tiden och hoppar omkring i rummet. Hon gillar att stå i fönstret ovanför min säng och hoppa ner i ansiktet på mig. Finns bättre sätt att vakna på.. Men jag förlåter henne, speciellt nu när vi börjar knyta an till varandra mer och mer. Mysigt värre!!

har jag vattkoppor igen..

Igår försvann internet för oss, gissar att batteriet uppe på berget behöver bytas. Det är ett stort tungt uppladdat batteri som de går upp med 1 gång i veckan tror jag så att vi kan använda nätet här ute i bushen.

Igår kväll var det fullt upp. Jag har nu tagit över ansvaret för Serafina eftersom hennes "mamma" åkte hem i helgen. Det var en tuff första kväll eftersom det tar tid innan hon kan knyta an till mig. Hon hoppade runt mycket och skrek efter sin "mamma". Till sist somnade hon i en av de andras famn och då kunde jag ta henne till mig. Sen sov hon hela natten i min säng utan problem. Hoppas det går lättare ikväll.

Igår satt jag barnvakt inne i "kindergarten" och passade the pinkfaces som dessa apor kallas upp till de är 3 månader. Här håller en på att strippa mig :)

Det är inte aporna som biter mig mest utan myggorna. Mina fötter ser ut som att de fått vattkoppor och det kliar så jag håller på att bli galen!!

at the release site

Idag fick jag följa med Silke till deras releas site. Det var där de släppte fri den senaste truppen apor ut i det vilda för några veckor sen. Idag åkte vi tillbaka för att följa upp och se hur de klarar sig i sin "nya" miljö.

Vi hade med oss massa med mat till dem som vi lämnade på samma plats där aporna släpptes. Vi fick leta ganska länge innan vi hittade dem. Det var kul att se att de hade de bra, de hade redan börjat leva tillsammans med andra, vilda apor i området. Silke filmade för att samla in data om vilka vi såg osv. En av ungarna, Kyle, hade blivit skadad, vi misstänker att det kan ha varit en leopardunge som skadat den lille. Vi tog med den i bilen för att kunna behandla den på Bambelela men sen såsmåningom köra tillbaka den till sin mamma. Vad som var konstigt var att vi inte såg Kyles mamma på platsen.. Det är väldigt konstigt eftersom mammorna inte släpper sina ungar ur sikte när de är så små. Kanske har hon råkat ut för någonting..

I närheten av release site bor en vän till Silke som vi hälsade på som hastigast. Han har också en del kul djur. Jag fick träffa hans favoit, Stinky, som är en Mongoose (vet inte det svenska ordet för det). Visst är den ändå lite söt om man tänker efter :)

Imorse hittade de en pytonorm på gården igen, men inte lika stor som förra. Den hade vi med oss för att släppa ut någonstans på vägen, långt bort från Bambelela. Det kändes lite otäckt men spännande när vi skulle släppa ut den eftersom Silke aldrig gjort det förr och jag har ju absolut inte gjort det tidigare :) Så jag stod en liten bit ifrån redo med kameran och beredd att springa tillbaka till bilen. Det gick bra, vi klarade oss fint!

På vägen hem igen hittade vi denna vackra sköldpadda som kallas leopard sköldpadda, den gick mitt på vägen.

37 grader

Varmaste dagen hittills, 37 grader! Har varit trött hela dagen eftersom Serafina vaknade tidigt i morse och hoppade omkring. Dagen lyckligtvis varit ganska lugn så jag har kunnat besöka poolen  lite då och då. Eftersom det är lördag så hade vi braai till middag vilket alltså betyder barbeqeu och idag fick vi lamm och sötpotatis, gott!

Idag vill jag presentera Chikita. Hon har skadat foten (jag vet inte hur) och fått en infektion i den därför har hon förlorat några tår men nu börjar hon bli bättre så troligtvis kommer hon slippa amputera bort foten helt och hållet. P g a medicinen hon får så är hennes päls mycket tunnare än de andras. Tills hon blir frisk får hon vara tillsammans med de andra bebisarna. Hon är dock den enda som har kvar sin mamma vid livet. Chikita sitter därför alltid vid fönstret dit hennes mamma brukar komma och sitta på andra sidan myggnätet. Om vi skulle lämna Chikita hos hennes mamma så skulle mamman ta henne och aldrig komma tillbaka. Så först frisk sen träffa mamma igen.

fixat håret

Detta är Upstad (ingen aning hur det stavas), han är en av aporna i handicap camp. Han är där för att han har epilepsi. (Handikappad här kan vara vad som helst nästan. Det är apor som inte kommer klara sig ute i det vilda livet.)

Upstad gillar att städa huvudet på folk. Här får jag en ordentlig genomgång, efter det ska jag klia honom på magen så då lutar han hela sin kropp mot stängslet om man står utanför.

Idag har jag babyvaktat nästan hela dagen, förutom städningen på gården och inne i handicap camp. Vet inte hur många gånger bebisaporna har kissat och bajsat på mig idag.. Ni kan inte ana hur skönt det är att ta en lång dusch på kvällen :)

Visst är Lindiwa söt när hon ligger och suger på sina fingrar eller när hon visar sin mage?!

Gissar att det kan hända en hel del i helgen, flera personer lämnar gården tidigare än planerat och de har meddelat ägaren först idag av olika skäl. Tror det kommer kännas ganska tomt här från och med imorgon kväll.

Jag sa innan jag åkte att man går ner i vikt av att vara i afrika men så lär nog inte fallet bli för min del denna gång. Vi får ganska mycket mat men inte så energirik. Middagarna brukar vara väldigt goda dock. Idag fick vi beställa pizza om vi ville som de åkte och hämtade upp men jag valde faktiskt att äta det hemlagade istället eftersom jag tänkt försöka hålla nere det onyttiga intaget något i alla fall. Fick fisk till middag, rena motsatsen till pizza :)

Till frukost får vi bara vitt bröd, ibland med skinka men oftast finns det bara marmelad, sylt och jordnötssmör. Drickan de serverar till middag smakar pecka. Den röda drickan är för söt och den snorgröna drickan smakar diskmedel, tror jag, men jag har inte vågat prova den än.

Titta på en av våra vackra åsnor i pyamas som går omkring fritt på farmen:) De är inte så tama att man kan gå fram och klappa dom men ganska nära kan man komma innan de sticker.

fröken struts och jag

Vi är många på farmen nu men inom bara några dagar kommer de flesta lämna livet på Bambelela. Flera av dem har varit här i flera månader. Alla verkar glada att få komma härifrån, de är missnöjda med hur allt har sköts från ägarnas håll. En stor fördel som jag har är att jag är volontär, många här är här som studenter vilket betyder att man betala mycket mindre men har då inte lika många förmåner som volontärerna. T ex måste studenterna jobba, vi volontärer får vägra att göra vissa saker om vi inte vill. Som volontär får man också använda poolen hur mycket man vill vilket studenterna inte får.
Hur som helst så trivs jag i alla fall jättebra än så länge men man vet ju aldrig hur man känner det när det närmar sig hemresedagen.

Idag har vi burit strutsar! Vi flyttade deras bur som tidigare stod på torrt, hårt gräs till ett bättre ställe med godare gräs. Tur att de är så dumma att de inte fattar att om de skulle hugga mot mig så skulle jag släppa på en gång :) Det gäller bara att ta ett stadigt tag om benen så sitter de fast.

Här nedan är en bild på Essi!

Hon är ett tamt djur som går omkring bland oss på gården. Henne får man gärna klappa. Har glömt vad de säger att det är för ett djur och dessutom vet jag inte vad det svenska ordet för det djuret är. Någon som vet? Hon är hög som en häst nästan och har vertikala streck på kroppen för att synas mindre i naturen och därmed öka chansen att slippa bli ett byte för lejonen.

Kvällen avslutades framför lägerelden, utanför volontärhuset, under en stjärnklar himmel. Underbart!